Sanningar om vindkraft

1. Hur får man tillstånd att bygga vindkraft?

För att uppföra vindkraftverk krävs i dag tillstånd enligt miljöbalken och i vissa fall plan- och bygglagen. För att få tillstånd måste den sökande bevisa att platsen är lämplig för ändamålet och att vindkraftverken går att driva utan betydande olägenhet för människors hälsa och miljön. Samråd med särskilt berörda, myndigheter, organisationer och allmänhet ska också ske och en miljökonsekvensbeskrivning upprättas. Processerna tar två till tre år. Kommunen kan även besluta att det krävs en detaljplan för en vindkraftsanläggning och då kan processen bli längre. Tillstånden för vindkraft är under utredning och under kommande år kan säkert förändringar ske som förhoppningsvis underlättar för exploatören utan att medborgarens demokratiska rättigheter urholkas.

2. Vem kan bygga vindkraft?

Vem som helst får bygga vindkraft men det finns vissa lagstadgade krav, exempelvis de allmänna hänsynsreglerna i miljöbalkens 2 kap. En sådan regel är att man måste ha kunskap om den verksamhet man avser bedriva (kunskapskravet). Man kan därför säga att miljöprövningen avser både verksamhetens lämplighet och sökandens lämplighet.

3. Var får man bygga vindkraft?

Det finns inga generella regler eller förbud, utan det är varje exploatörs sak att visa tillståndsgivande myndighet att en plats är lämplig. Det är de tillståndsgivande myndigheterna som genom prövning i varje enskilt fall gör en bedömning om man får eller inte får uppföra vindkraftverk på en specifik plats. En viktig del i denna bedömning är de sk hushållningsbestämmelserna. I miljöbalken 3 kap. 1§ sägs att ”mark- och vattenområden skall användas för det eller de ändamål för vilka områdena är mest lämpade med hänsyn till beskaffenhet och läge samt föreliggande behov. Företräde skall ges sådan användning som medför en från allmän synpunkt god hushållning”.

4. Vem tjänar på vindkraften?

Hela kedjan: Markägaren, vars mark arrenderas, vindkraftsägaren som säljer el, staten som får momsintäkter, en ny industri som ger nya arbetstillfällen. När Sverige har fått en ordentlig produktion av vindkraft så kommer den att pressa elpriset, såsom den gör i Tyskland och Danmark, där det produceras mycket vindkraft. Konsumenterna får därmed ett lägre elpris. Men framför allt är det miljön som är den stora vinnaren: Vindkraften innebär en reversibel påverkan på miljön - efter demontering av verken lämnar den inga spår efter sig i våra landskap. Vindkraften besparar bland mycket annat också naturen från brytning av kol och uran, bränsletransporter och aska.

5. Vilken är miljöfaran med vindkraft?

Ett vindkraftverk är klassat som miljöfarligt och därför måste miljötillstånd enligt miljöbalken sökas. Detta kan ju uppfattas som motsägelsefullt då vindkraft ska vara allt annat än miljöfarligt. Men det är ljudet och skuggorna från rotorbladen som avses och även visuell påverkan för av att de är stora och rör sig. Det finns rekommendationer och riktvärden för ljud och skuggor, men hur ett vindkraftverk uppfattas visuellt är oftast en subjektiv fråga.

6. Vad kostar ett vindkraftverk?

Ett nyckelfärdigt verk med produktionskapacitet på 2 MW uppfört till skogs kostar ca 30 miljoner SEK. Nyckelfärdigt på slätten kostar 25 miljoner SEK. Prisskillnaden beror på att det är mer komplicerat att bygga till skogs. 80 procent av kostnaden går till turbinleverantören. Bygge av vägar och fundament slukar åtta till nio procent, nätanslutningen kostar också ungefär åtta till nio procent. De resterande kostnaderna går till projektering och olika styrsystem för parken.

7. Hur finansieras vindkraftverket?

De flesta vindkraftsparker lånefinansieras idag av banker och andra kreditinstitut till mellan 70 till 85 procent. Resten är eget kapital från investeraren som banken kräver som säkerhet. Andelen eget kapital varierar beroende på vindläge, som i sin tur påverkar återbetalningsförmågan.

8. Det blir ingen vindkraft utan subventioner.

Ingen ny typ av elproduktion har startat utan statligt engagemang. Statliga Vattenfallstyrelsen (senare Vattenfall) började exempelvis sin verksamhet år 1909 för att med allmänna medel bygga ut vattenkraften. I Sydkrafts regi byggde man tillsammans med de sydsvenska städerna ut de sydsvenska åarna Ätran, Viskan och Mörrumsån.

9. Blir elpriset dyrare p g a vindkraftens subventioner? Betalas subventionerna av ett förhöjt elpris?

På kort sikt ja, på lång sikt nej. På lång sikt har man ju ökat tillförseln av el och därmed får man ett lägre elpris.

10. Vad är ett elcertifikat?

Elcertifikatsystemet är ett marknadsbaserat stödsystem för utbyggnad av elproduktion från förnybara energikällor i Sverige. Systemet är uppbyggt så att producenter av förnybar el får ett elcertifikat för varje producerad MWh el. För att skapa efterfrågan på elcertifikat är det obligatoriskt för elleverantörer att köpa en viss mängd elcertifikat i förhållande till sin elleverans. I och med försäljningen av elcertifikat får producenterna en extra intäkt utöver intäkterna från elförsäljningen, vilket skapar bättre ekonomiska villkor för miljöanpassad elproduktion.

11. Hur länge varar certifikatsystemet?

Elproducenten får elcertifikat under 15 år. Stödsystemet ska finnas kvar till 2035, enligt en proposition från år 2010.

12. Vindkraftverken skadar lokalt och gör nytta någon annanstans.

Det finns alltid en motsättning mellan ett projekts lokala påverkan och dess nytta för samhälle och miljö. Den lokala påverkan ska minimeras genom en kvalitetssäkrande tillståndsprövning, men det går aldrig att undvika att vindkraftverk syns i närområdet samt att de i viss mån hörs och kanske bildar skuggor. När vindkraftproducerad el minskar importen av el från nordeuropeiska kolkraftverk, sker en positiv påverkan lokalt i södra Sverige, som är en del av nedfallsområdet från sådana kolkraftverk (enligt SOU 1999:75).

13. Vindkraftverken kommer att stå kvar som skelett ute i naturen när de har gjort sitt!

En grundläggande princip i miljöbalken är att "förorenaren betalar" (2 kap 8 §), vilket beträffande vindkraftverk innebär att den som ansvarar för vindkraftverket även ansvarar för att det monteras ned då det inte längre används. Tillståndsgivande myndighet ställer krav på hur nedmontering ska ske och ofta meddelas även villkor för hur nedmonteringen ska finansieras i framtiden.

14. Var tar de uttjänta verken vägen?

Fram till idag har många trott att det kostar att montera ner vindkraftverk. En C-uppsats från Chalmers Tekniska Högskola i Göteborg har dock visat att demonteringen är ett nollsummespel. Det man får in på återvinning av metall, elektronik, koppar, komposit mm, betalar bortforslingen av verket. De beståndsdelar som blir över forslas till skroten.

15. Går det åt mer energi att bygga ett vindkraftverk än vad det kan producera?

Efter fem till sju månader i drift har ett vindkraftverk producerat lika mycket energi som går åt för att tillverka det, transportera och sätta upp det samt för att i framtiden montera ned det. Den tekniska livslängden är beräknad till 20 år.

16. Hur stor andel är vinden av Sveriges elproduktion?

2009 stod vindkraften för drygt en procent (ca 2 TWh) av Sveriges elproduktion. Denna siffra förväntas dock öka kraftigt under de närmaste åren – 2010 bedöms vindkraften producera 3,4 TWh. Målet för landbaserad vindkraft är tio TWH år 2020.

Läs regeringens proposition här

17. Kolkraften finns ju ändå kvar!

Kolkraften är tyvärr en viktig del i europeisk, för att inte säga global, energiproduktion. Det fossila bränslet kol är billigt och finns i väldiga mängder, bl a i Tyskland, Kina och Polen. Vi ska inte förvänta oss en avveckling av kolkraft på kort sikt – i bästa fall kommer en modernisering av kolkraftverken att ske. Fördelen med vindkraft är att den finns tillgänglig på kort sikt, och varje vindkraftverk försvarar sin roll som ersättare av en viss mängd fossilbaserad el.

18. Vem äger alla vindkraftverken i Sverige?

Cirka 45,1 procent ägs av aktiebolag som bildats för vindkraftsägande. 19,1 procent av egna företag och privatpersoner. 10,0 procent av samfällighetsföreningar, andelsföreningar och ekonomiska föreningar, 14,3 procent av kraftföretag, energiverk och distributionsföretag, 6,1 procent av företag med annan huvudverksamhet än energi.

19. Hur stor är vindkraften i världen?

Under 2007 installerades 20 000 MW i världen (Sverige 217,5 MW), en ökning med drygt 30 procent jämfört med föregående år. I världen finns nu 93 849 MW. Tyskland är i särklass störst med 22 247 MW installerad effekt och över 20 000 vindkraftverk (Sverige 788 MW och 958 vindkraftverk). Därefter kommer USA och Spanien med runt 16 000 MW installerade vardera. Övriga på tio-i-topp listan är Indien, Kina, Danmark, Storbritannien, Holland, Portugal och Japan. Europa har nått 56 535 MW installerad effekt 2007, målsättningen var minst 40 000 MW till år 2010.

20. Hur mycket el producerar ett vindkraftverk?

Om vi utgår ifrån ett vindkraftverk på 2 MW, med ett hyggligt vindläge, producerar detta ca 5 milj kwh per år. Detta försörjer 1000 villor med hushållsel, d v s det man förbrukar för lampor, vattenkokare, tvättmaskin mm - men inte värme. Inkluderar man värme med direktverkande el skulle 250 villor försörjas av ett vindkraftverk.

21. Hur säljs elen?

Elen säljs i första hand över elbörsen Nordpool via ett balansansvarigt företag. Den producerade elen från vindkraftverket mäts och matas in på det nationella elnätet. Ersättning betalas till producenten via det företag som producenten har valt. Bolaget är registrerat vid Nordpool att handha försäljning. De olika bolagen registrerade vid Nordpool konkurrerar, ungefär som banker, via prissäkring, marginaler och service.

22. Hur bestäms elpriset?

Det bestäms av utbud och efterfrågan. I Skandinavien sker detta på elbörsen Nordpool. De skandinaviska länderna har en gemensam elmarknad som är beroende av dels nederbörd i fjällkedjan, temperatur och tillgång till annan el än den från vattenkraft, som kärnkraft.  Om man har ställt av några kärnkraftverk under en period, så ökar elpriset. Marginalpriset bestämmer elpriset varje timme och varje dag genom att man studerar vad den sista producerade eltimmen kostade. Man bedömer att utsläppsrättssystemet för CO2 har höjt elpriset med tio öre, medan certifikatsystemet har höjt elpriset två öre.

23. Hur lagras vindel?

Vindel kan inte lagras, men det kan däremot vattenkraft. Därför är vindkraft mycket fördelaktigt i Skandinavien när den kan kombineras med vattenkraft. På vintern, när energibehovet är som störst och det blåser som mest, kan man lagra vatten i älvarnas vattenmagasin, som man sedan kan använda för elproduktion när vinden avtar.

24. Hur mycket tjänar markägaren?

Markägaren arrenderar ut marken där vindkraftverket står. Priset utgår från en uppställningsplats om 2000 till 3000 kvm och det intrång som vägar och el och teleledningar utgör fram till verket. För detta tar markägaren ut ett årligt arrende baserat på verkets omsättning.

25. Påverkar vindkraften fastighetsvärdet?

Det är inte lätt att avgöra vad som styr värdet på en bostad och det har varit svårt att genom undersökningar påvisa någon värdesänkning. På senare år har det gång efter annan gjorts fastighetsaffärer med mark som tillåter vindkraftetablering. Här har man kunnat fastställa att det skett positiva värdeförändringar. Närboende som är oroade inför planerade vindkraftanläggningar hävdar ibland risken för sänkt värde på bostadsfastigheter.

26. Påverkas jakten?

Jaktverksamheten i sig kan pågå oförändrat i ett område efter en vindkraftetablering. I många fall kan tillkomsten av nya vägar vara en fördel för jakten. Å andra sidan kanske förekomsten av vindkraftverk i skogen kan förta en del av upplevelsen av orörd natur. En stadsmänniska kan få en stark naturupplevelse i en skog där ägaren ser en strikt skogsverksamhet.

27. Skapar vindkraften nya jobb?

Svaret är ja. En utbyggnad av 2000 nya vindkraftverk skulle innebära 2000 till 2500 nya jobb bland underleverantörer, myndigheter, projektörer etc. Förhoppningsvis flyttar också vindkrafttillverkare viss tillverkning till Sverige. Redan idag finns i Sverige stora underleverantörer såsom SKF (växellådor och lager) och EWP (torn) till utländska leverantörer.

28. Hur många jobbar med vindkraft i Sverige?

Det är ungefär 2000 personer som arbetar med vindkraft i Sverige idag. Det är t ex tjänstemän på tillståndsgivande myndigheter, projektörer hos exploateringsbolag och underleverantörer som gjuter fundament till vindkraftverk.

29. Det sägs att det inte går att bygga vindkraft till skogs?

Vindkraft i skogslägen erbjuder många fördelar: Här finns ofta stora sammanhängande arealer som möjliggör större anläggningar. Miljöeffekter som ljud- och skuggpåverkan dämpas och den visuella påverkan blir mindre än i öppna miljöer. Produktionsskog rymmer sällan några större naturvärden och en vindkraftanläggning går utmärkt att kombinera med befintligt skogsbruk eftersom varje vindkraftverk tar upp relativt liten yta, och vägnät finns ofta för skogsdriften. Men det finns nackdelar: Skogen tillsammans med en besvärlig topografi gör att vägprojekteringen kan bli mer omfattande, och att man måste välja modeller med högre navhöjd. Det krävs kunskap om projektområdets turbulens och vindförutsättningar – något som man vid mindre projekt i öppet jordbruksområde inte alltid tagit så stor hänsyn till. Det ställs alltså höga krav på exploatören för att hantera den kunskapsinhämtning som krävs för att ta hänsyn till skogslägenas specifika problem med svår topografi, nätanslutning av större projekt och turbulens.

30. Varför säger man att verken endast har en livslängd på 20 år?

Den tekniska livslängden för ett vindkraftverk är 20 år. Det finns många vindkraftverk som är yngre än 20 år och som byts ut till större som kan ha en mer kostnadseffektiv konstruktion. Tanken med den tekniska livslängden är att den ska fungera som fingervisning om hur länge leverantören vill säga att underhåll lönar sig bättre än att köpa nytt.

31. Är vindkraftverk farliga?

Sammantaget kan man konstatera att vindkraftanläggningar är omgärdade av samma skyddsföreskrifter och skyddssystem, som andra industriella system. Det har inträffat tillbud med rotorblad i några fall. Det har handlat om äldre typer av rotorblad som varit delade på mitten för att spetsen ska kunna vridas för att uppnå en bromsverkan – den typen av vindkraftverk har inte byggts på många år och det finns bara ett fåtal kvar i dag. Det har också i något fall handlat om brister i servicen, där bladskruvarna inte kontrollerats. I norra Sverige, mer sällsynt i mellersta och södra, kan isskorpa bildas på rotorbladen. När is bildas på rotorn störs produktionen så att ett automatiskt stopp av rotationen utlöses, och isskorpan faller rakt ner vid väderförändring. Man bör inte vistas under ett vindkraftverk vid sådan väderlek, lika litet som man bör hålla sig från andra höga konstruktioner. Moderna vindkraftverk har en sump som ska rymma hela oljemängden i växellådan. Oljeläckage brukar inte vara ett problem, även om det har inträffat tillbud. Det är en viktig del i ägarens kontroll av verksamheten att se till att det inte sker något läckage, och att åtgärda effektivt om ett tillbud inträffar.

32. Hur styrs och övervakas ett vindkraftverk?

I ett vindkraftverk finns en dator som sköter driften. Den sköter bl a start och vridning av maskinhuset. När det uppstår ett fel stänger datorn av vindkraftverket och kontaktar driftansvarig via modem och telenätet. Ett vindkraftverk kan alltså anses vara helautomatiskt.

33. Påverkar vindkraftverken fågellivet?

Undersökningar i flera länder visar att vindkraftverkens inverkan på fågellivet är mycket liten. Man har kunnat konstatera att vissa fågelarter undviker att häcka intill vindkraftverken.

34. Hur vet man om det blåser tilllräckligt?

Vinden är bränslet och en grundläggandde förutsättning för om ett projekt är lönsamt i kommersiell mening. Teoretiska modeller och data från närliggande master och vindkraftverk kan ge en vägledning. Fysiska vindmätningar på platsen är dock en viktig del av projekteringen.